Hej!

jag skulle bara vilja dela min otroligt deppiga dag. Tänk dig att jag alltid har känt mig ensam, även fast jag hela livet har haft vänner som stöttar och bryr sig. Ensam för att jag är som jag är, det finns ingen som är som jag... jag är bara dum, korkad och ful. 

Mit utseende har jag aldrig varit nöjd med, har altid varit lång, nu har jag dock vuxit klart och jag blev ca 173 cm. KUL när alla killar inte växer :/ men iaf... jag har alltid haft problem gällande min vikt, jag har en gång varit mager och haft på gränsen till anorexia, men nu när jag äter så lägger sig allt fett på min mage och inget alls på ex. benen och armarna. Detta gör att jag känner mig tjock och vill gärna gå ner i vikt, men jag vet samtidigt att jag är lite för smal fortfarande och alla bara klagar på att jag  är för smal  hela tiden. Mitt ansikte ser ut som ett bombnedslag, eller det kanske det inte gör, men det känns så.

Dagen har gått ut på att plåga sig genom skoldagen, har känt mig tom i hela kroppen, det finns inget innehåll, bara luft, jag är ingen bra människa. Jag har inga känslor, jag är aldrig glad eller lessen eller arg... Förut hade jag iaf känslor för människor, som i kärlek ;)  Men nu... jag har inget att leva för, allt känns skit och allt jag vill göra är att ta mitt liv, men det kommer inte att inträffa. Min kompis har redan förlorat en vänn och har sagt att han inte kommer orka med samma sak en gång till, så jag låter bli bara för hans skull och jag hoppas att mitt liv någon gång kommer bli bra.

I morron är det ännu en dag i skolan, och dom kan glömma att jag ska vara med på gympan, orkar inte, vill inte, vill INGET!!! Om någon har nått tips på hur jag kan göra för att få tillbaka mig själv, mitt jag i kroppen igen, utan att fortsätta skära mig trån top till tå, så vore jag evigt tacksam för den som hjälper mig ur det här!<3

KRAM Å HEJ!!!