Hej!

Idag har jag pratat med en av mina bästa vänner om hur jag har det och om att jag skär mig… Det kändes faktiskt jätteskönt att berätta det för henne, jag trodde att det skulle bli jobbigt, men jag klarade det, jag överlevde ;) Och jag har bestämt mig för att jag nog borde prata med min kompis, han kanske kan hjälpa mig trotts allt, problemet är bara att det blir så otroligt spänt och jag blir nervös, för att jag ska säga nått som blir fel eller för att något ska gå snett. Den känslan är faktiskt jobbig, även fast jag känner mig säker med honom och jag känner att han bara vill mitt bästa. Men det är riktigt jobbigt att sitta o glo på någon och försöka prata om det man tycker är svårt och vad som är det egentliga problemet.

Jag gillar ju som sagt inte att prata om mig själv för andra, jag har alltid hållit allting inom mig och inte låtit någon annan få veta något om mig. Det känns konstigt att han vet mer än mina bästa vänner, men jag litar på honom mer än mina andra vänner, han förstår och är positiv. Alla andra tänker bara på sig själva, inte för att jag har något emot det, men det blir svårare att prata med dom :( Men så är det…

AA det var nog inte så mycket mer än så som har hänt idag, det är ju trotts allt morgon och allt sånt.

Kram å hej!